RLJ-688SW

JORDEN - GUDS TROSUNIVERSITET
DEL 4

31 October, 1999
Vi skall nu studera de olika klasserna som undervisas i denna skola. Du maste lara dig att forsta, att eleverna har ingen mojlighet till att taga vissa amnen och forkasta andra. Laroplanen ar faststalld av Gud och maste foljas. Romans 9:9-24

Lat oss igen ga igenom undervisningen om tid. Biblen sager att etttusen ar pa jorden ar som en dag for Herren. (2 Petr.3:8) Nar vi anvander denna information, sa kan vi saga detta: En timme i himlen ar 41.67 ar pa denna jorden. En minut i himlen ar 8 manader och 8 dagar pa denna jorden. En sekund i himlen ar 3 dagar och 22 timmar pa jorden. En manniskas maximum tid pa denna skolan ar 2 timmar, 52 minuter och 48 sekunder (himmelsk tid). Jordisk tid ar 120 ar. 1 Mos.6:3

MORAL
I de vanliga skolorna pa jorden ar i regel huvudamnerna dessa, 1) Spraket som talas i den nation manniskan bor i; 2) Lasning och Skrivning; 3; Mattematik

Moral undervisas i regel icke pa dessa skolor, vilket ger en forklaring till alla krig, mord och brottslighet. I Guds Trosuniversitet ar "Moral" ett huvudamne, som Gud kraver att varje elev maste lara sig for att kunna taga en examen. Matt.22:34-40

Kom ihag detta, att leva ett moraliskt liv fralser ingen manniska, men vi arbetar pa att vara moraliska darfor att vi ar fralsta. Efes.2:8-10

Denna lag ar ocksa kand som de Tio Budorden. De forsta tre budorden fastlagger hur vart forhallande till Gud skall vara, och vad han forvantar sig ifran oss. Det fjarde fastlagger hur Gud vill att vi skall arbeta och vila.

4. Tank pa sabbatsdagen, sa att du helgar den. 2 Mos. 20:8-11

Ordet "sabbat" i det Hebreiska spraket kommer from det Kaldeiska ordet "Sabattu," vilket betyder "en dag av vila for sjalen." Detta bekraftar att den gudomliga lagen om en sjunde dag var kand av Abrahams forfader, vilket gar tillbaka till Adam genom Set.

EN STRIDSFRAGA
Vilken dag ar sabbatten? Kanner vi till de ursprungliga veckodagarna nar Adam och Eva levde i Eden? Svaret ar Nej! Den nuvarande Judiska kalendern ar utvecklad ifran den Babyloniska kalendern, som gar hela vagen tillbaka till den Sumariska kalendern, som ar daterad till cirka 5000 F.Kr. Kung Solomon hade utvecklat en kalender for Israel cirka 930 f.Kr., som blev kallad "Gezer kalendern." Nar Jerusalem foll ar 587 f.Kr., sa accepterade det judiska ledarskapet den Babyloniska kalendern, inraknat namnen pa de olika manaderna.

Pa Moses tid, nar Israels barn bodde i Egypten, sa levde de under den Egyptiska kalendern. Varje kalender som anvandes av de olika nationerna var felaktiga, och dagar blev tillagda vid vissa intervaller, for att man skulle vara synkroniserad med hur solen vande sig ifran soder till norr (sommar och vinter).

Nar Romarriket hade besegrat all nationerna i Mellersta Ostern, sa var det Julius Cecar som omkring 50 f.Kr. andrade den Romerska republikanska kalendern, dar han overgav mankalendern fullstandigt, och istallet forde in ett tropiskt solar, med en langd av 365.25 dagar per ar. For att kunna vara synkroniserad med solen, fick man gora tva stycken tillrattavisningar ar 46 f.Kr. Den 23 February lade man till ytterligare 23 dagar, och i manadsskiftet November/December lade man till ytterligare 67 dagar. Detta gjorde att ar 46 fKr. fick 445 dagar.

Ar 1545 hade vardagjamningen flyttat 10 dagar ifran sin ratta tid. Men det var icke forran ar 1572 under paven Gregory XIII som ett bann blev utlyst for en ny kalender. For att kuna fa kalendern att folja med solen och flytta vardagjamningen tillbaka till den 21 mars, sa tog man bort 10 dagar detta aret. For att kunna halla sig synkroniserad med solen, sa inforde man skottar, dar var fjarde ar en dag blev tillagd.

De flesta nationerna i varlden idag har accepterat den Gregorianska kalendern, men Judarna har sin egen kalender. Det finns ocksa flera andra nationer som har sina egna kalendrar, till exempel Kineserna .

Det ar mycket intressant att notera att det finns en forslagen INTERNATIONAL FIXERAD KALENDER, men denna passar icke in for att man skall kunna ha kvartal for affarsvarlden. Istallet har man kommit fran till en VARLDSKALENDER, som ar uppdelad i fyra kvartal, varje har 91 dagar, och sedan lagger man till en dag extra varje ar.

"In each quarter, the first month is of 31 days and the second and third of 30 days each.  The extra day comes after December 30 and bears no month or weekdaqy designation, nor does the intercalated leap year day that follows June 30.  In the World Calendar January 1, April 1, July 1, and October 1 are all Sundays.  Critics point out that each month extends over part of five weeks, and each month within a given quarter begins on a different day.  Nevertheless, both these proposed reforms seem to be improvements over the present system that contains so many variables. (C.A.R.)"  Excerpted from "Modern schemes for reform," under "CALENDAR REFORM SINCE THE MID-18TH CENTURY" of the Encyclopaedia Britannica ©1994-1999.

***********************************************************************************************

For Judarna ar lordagen deras sabbat, for de flesta kristna ar sondagen sabbatten, for muslimerna ar det fredagen.

PRINCIPEN SOM GUD HAR GIVIT SITT FOLK AR DETTA, ARBETA SEX DAGAR OCH DEN SJUNDE AR SABBATSDAGEN. Eftersom Gud icke fastlade en speciell veckodag som sabbat, sa fungerar denna princip for alla nationer pa jorden, oavsett vilken kalender man foljer.

Gud anvande apostlen Paulus till att bekrafta detta en gang for alla - Rom.14:1-23

Jesus sade att sabbatten var gjord for manniskan - Markus 2:23-28

Jesus tjanade aven pa sabbatten - Matt.12:1-15

Sabbatsdagen ar en DAG AV VILA, ATT PRISA GUD, GEMENSKAP MED ANDRA KRISTNA OCH ETT TILLFALLE ATT NA DE OFRALSTA!

Sabbatsdagen ar icke en dag dar man gor affarer, malar sitt hus, tvattar sin bil, gar och handlar etc. Gud har givit dig sex dagar till att gora allt ditt arbete!

Istallet for att argumentera om sabbatten skall firas pa lordagen eller sondagen, lat oss forena oss i karlek, och respektera varandra och leva ut vart kristna liv i karlek

1 Kor.13:1-8